Om stroke

Stroke, eller slaganfall, är samlingsnamnet på det tillstånd med plötsliga symptom som uppstår när en del av hjärnans nervvävnad skadas på grund av hämmad syretillförsel till nervcellerna i det berörda området. Syrebristen uppkommer till följd av antingen en blodpropp i något blodkärl (hjärninfarkt) eller en bristning i något kärl inne i hjärnan eller på hjärnans yta (hjärnblödning).

Det som utlöser stroke är hjärt-kärlsjukdom, oftast åderförfettning (ateroskleros). Kärlskadorna orsakar hjärninfarkt i cirka 85 procent av fallen och hjärnblödning i resterande fall. Enligt statistiken drabbar stroke oftast de kärlområden i hjärnan som är störst och viktigast för blodförsörjningen. Men de små blodkärlen, som ligger djupt inne i hjärnan, kan också drabbas till exempel på grund av högt blodtryck.

Så känner du igen stroke
Det är bråttom att komma in till sjukhus för den som drabbats av stroke. En snabb behandling kan vara skillnaden mellan liv och död. Lär dig, och andra, att känna igen de vanligaste varningssignalerna med AKUT-testet. Ring genast efter ambulans när du ser någon som drabbats.Ansiktet hänger. Förlamning i ansiktet?
Kroppsdel. Ena armen kan inte hållas i luften 10 sek.
Uttal. Språket är sluddrigt och orden kommer fel.
Tiden är dyrbar.Ring omedelbart 112Skriv ut AKUT-testet (med text och illustrationer) och sätt upp på anslagstavlan!
Hjärninfarkt
När stroke uppkommer på grund av en blodpropp, som helt eller delvis täpper till någon av hjärnans pulsådror, uppstår en hjärninfarkt.Blodproppen i hjärnan stoppar eller hämmar kraftigt blodförsörjningen till de nervceller som normalt får sitt blod via det kärlet. Ju större det tilltäppta blodkärlet är och ju närmare halspulsådrornas ingång till hjärnan proppen ligger, desto större område av nervvävnaden berörs av avbrottet eller nedsättningen i syretillförseln. När hjärnan inte får tillräckligt med blod uppstår syrebrist (ischemi) i området och nervcellerna kan inte fungera normalt.Om blodflödet är mycket nedsatt eller uteblir helt dör nervcellerna i den del av hjärnan som berörs. Redan efter några minuters blodstopp uppstår en ”infarkt”, ett ställe med döda eller svårt skadade nervceller. Vid hjärninfarkt uppstår en svullnad som kan leda till döden.En del av det ischemiska området är ett kärnområde där vävnaden är oåterkalleligen skadad på grund av syrebrist. Det kringliggande området kallas den ischemiska penumbran, och är också skadat men kan i vissa fall vara räddningsbart om den strokedrabbade personen kommer till sjukhus i ett mycket tidigt skede.
Olika sorters proppar
Det finns olika sorters proppar. Det finns de som bildas på platsen där pålagringar byggs på successivt till dess blodet inte längre kan passera (trombos). Det finns också proppar som bildas någon annanstans än där de slutligen ger symptom (emboli). Vissa emboliern bildas i hjärtat och andra i ett kärl. Gemensamt för embolierna är att de flyttas med blodströmmen så högt upp i hjärnans kärlträd som deras storlek tilllåter. Där fastnar de, täpper till kärlet och hindrar blodtillförseln till den del av hjärnan som normalt får sin blodförsörjning från det kärlet.
Hjärnblödning
Hjärnblödningar som ger en blodansamling, ett hematom, medför också strokesymptom. Det beror på att blodet som läcker ut i hjärnan, eller i det vätskefyllda hålrum som omger hjärnan, förstör nervceller och sliter sönder nervbanor i den omgivande vävnaden. Trycket inne i huvudet ökar och stör nervcellernas funktion.Om hjärnblödningen är liten, och inte lokaliserad till ett känsligt ställe, blir tryckhöjningen i hjärnan endast obetydlig. Resultatet blir samma slags neurologiska symptom som vid hjärninfarkt. Ofta är dock hjärnblödningarna allvarligare och kan medföra huvudvärk, illamående, kräkningar och påverkan av medvetandegraden hos den sjuka. Dödsfall är vanligare vid hjärnblödning än vid hjärninfarkt. Blödningar i hjärnan kan ha olika orsaker. Vanligast är att ett blodkärl är försvagat på grund av åderförfettning eller högt blodtryck.
Pulsåderbråck i hjärnan
Blödningskällan kan också vara ett pulsåderbråck som i sin tur kan bero på en medfödd kärlmissbildning eller svaghet i kärlväggen (aneurysm). Om blödningen uppkommer under den mjuka hjärnhinnan, som omsluter och skyddar hjärnan, kallas det för en subaraknoidalblödning. Den vanligaste orsaken till sådana blödningar är bråck på en pulsåder. Detta är vanligare hos yngre personer än hos äldre.
TIA – varningssignal för stroke
En form av stroke kallas TIA (transitorisk ischemisk attack). TIA är en övergående attack som signalerar att blodflödet i något av hjärnans kärl har stoppats eller hämmats under en kortare tid, men också att flödet återställts så pass snabbt att hjärnvävnaden inte skadats allvarligt.Symptomen är desamma som de som uppstår vid en ”riktig” stroke. Skillnaden är att symptomen vid TIA är kortvariga och typiska attacker varar några minuter upp till någon timme. Symptomen går tillbaka inom högst ett dygn.